Syftet med detta arbete är att designa och utvärdera ett stridssystem för ett rollspel, som skall ha en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella rollspel som utvärderas tillsammans med det egenutvecklade stridssystemet. För att få en högre grad av meningsfulla val så designas stridssystemet efter två teorier: triangulära val och multiple-dice systems. Graden av meningsfulla val utvärderas genom strukturerade intervjuer där respondenterna svara på en enkät.Utvärderingen visade att det egenutvecklade stridssystem inte uppnådde en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella stridssystemen.Rollspelet bör i framtiden modifieras för att korrigera de problem som framkom genom utvärderingen. Utvärderingsmetoden som användes i arbetet kan utvärdera graden av meningsfulla val i alla typer av spel..

Syftet med detta arbete är att designa och utvärdera ett stridssystem för ett rollspel, som skall ha en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella rollspel som utvärderas tillsammans med det egenutvecklade stridssystemet. För att få en högre grad av meningsfulla val så designas stridssystemet efter två teorier: triangulära val och multiple-dice systems. Graden av meningsfulla val utvärderas genom strukturerade intervjuer där respondenterna svara på en enkät.Utvärderingen visade att det egenutvecklade stridssystem inte uppnådde en högre grad av meningsfulla val än de två kommersiella stridssystemen.Rollspelet bör i framtiden modifieras för att korrigera de problem som framkom genom utvärderingen. Utvärderingsmetoden som användes i arbetet kan utvärdera graden av meningsfulla val i alla typer av spel..

Syftet med denna studie var att beskriva effekten av meningsfulla aktiviteter för personer med psykisk ohälsa. För att besvara studiens syfte gjorde författarna en litteraturöversikt i avsikt att få en fördjupad kunskap om aktuell forskning inom området. De 13 artiklar som valdes ut till studien kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Dataanalysen resulterade i fem kategorier och dessa är: ?Meningsfulla aktiviteter används som en copingstrategi?, ?Meningsfulla aktiviteter har en positiv effekt på sjukdomsförloppet?, ?Meningsfulla aktiviteter har en stärkande effekt på jaget?, ?Meningsfulla aktiviteter främjar utvecklandet av personliga förmågor? samt ?Meningsfulla aktiviteter ger personen positiva känslor?.

Människan har genom historien haft relationer till andra djur och har det än idag. I takt med människans och samhällets utveckling har de relationer vi har till hästen även utvecklats och förändrats. Trots att hästen idag kan förstås som en följeslagare till människan och som en signifikant annan i vissa människors självutveckling finns det fortfarande anhängare inom samhällsvetenskaperna som anser att djur andra än människan inte har någon plats inom studiefältet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hävdar att hästar och djur i allmänhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade på att hästar inte har ett verbalt språk och att de inte heller kan objektifiera sig själva och uppnå vad man kan likna vid ett själv. Eftersom hästen inte kan förmedla sig på samma sätt som människan kan vi inte heller interagera med den, ännu mindre ha Meningsfulla relationer till den.Den här studien argumenterar dock för att människan kan ha Meningsfulla relationer till hästar eftersom de och andra djur är en del av de relationer som människan har som är av social karaktär och därför är berättigade till en plats inom det sociologiska studiefältet.

Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.

Människor ger mening åt sina liv genom upplevelser, ett upplevelsesamhälle har vuxit fram på grund av människans behov av meningsfulla upplevelser. Meningsfulla upplevelser beskrivs som en starkare ihållande effekt än bara en upplevelse som sådan. En ny ekonomisk faktor, upplevelseekonomi, växer fram där företag kan iscensätta minnesvärda helhetsupplevelser och guida till transformation för att differentiera sig. Människor vill ha meningsfulla upplevelser både på fritiden och på jobbet, det ställer krav på att shoppingcentrum, köpcentrum och gallerior bör hänga med i utvecklingen då shopping är en populär fritidsaktivitet.Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie vid Luleås centrumgallerior belysa centrumledares uppfattningar och åsikter om deras gallerior, och utifrån det dra slutsatser om centrumgalleriorna är anpassade efter upplevelsesamhällets krav på meningsfulla upplevelser.. Uppsatsen har arbetats fram med en kvalitativ ansats.

Uppsatsen beskriver upplevelseindustrin och upplevelsesamhället med fokus på måltiden samt aktuella teorier om upplevelseproduktion som studerats vid min utbildning på Institutionen för Konst, Kommunikation och Lärande vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen har arbetats fram genom ett positivistiskt förhållningssätt med en utökad kvalitativt metodteori och en deduktiv ansats. Studien är grundad på en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer för att söka svar till hur meningsfulla måltidsupplevelser definieras utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv. Studien undersöker även hur storytelling kan bidra till en meningsfull måltidsupplevelse och hur en restaurang kan använda sig av storytelling för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser för en gäst. Studiens mål har varit att utveckla en modell som uppfyller uppsatsens syfte: ?att utifrån ett upplevelseproduktionsperspektiv studera hur storytelling kan tillämpas som verktyg för att skapa meningsfulla måltidsupplevelser?.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av miljöns betydelse för att främja meningsfulla aktiviteter vid rehabilitering i hemmet. Sju arbetsterapeuter verksamma inom hemrehabilitering intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Den fysiska miljön i hemmet stimulerar till aktivitet?, ?Personer i hemmet motiverar och skapar trygghet? och ?Hemmet som redskap för förändring?. Resultatet visade hur miljön i hemmet på olika sätt främjade meningsfulla aktiviteter för klienterna.

Bakgrund Det m?nniskan g?r utvecklar vem hon ?r och det ?r naturligt att skapa mening i vardagliga aktiviteter. N?r aktiviteter som ?r meningsfulla att g?ra inte utf?rs p?verkar det h?lsan negativt. Att drabbas av mental fatigue leder till en nedsatt f?rm?ga att hantera och utf?ra vardagliga aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrån ett exempel från en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad är specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssätt använder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gå i en skola för alla? Studien stödjer sig på en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön på olika nivåer. Dessa är mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

Syftet med studien var att utreda om det fanns kvantitativa och kvalitativa skillnader i elevers upplevelser av hur meningsfullt livet i allmänhet och skolan är, vad som är meningsfullt i skolan samt om de har långsiktiga mål med sin framtid och om det skiljer sig åt mellan elever på en Kunskapsskola och en skola utan liknande arbetsformer. Syftet med studien var också att undersöka om det fanns något samband mellan elevernas upplevelser av meningsfullhet i livet och i skolan. Kunskapsskolan valdes ut som skola av intresse för studien då eleverna på skolan planerar, genomför och följer upp sina personliga mål, vilket i tidigare studier visat sig ha positiv påverkan på upplevelsen av mening. De teoretiska utgångspunkterna som anammades var begreppet meningsfullhet inom Antonovskys teori om känslan av sammanhang, KASAM, samt ungdomars innehav och strävan efter mål och mening i livet enligt teorin om Youth purpose. I studien användes en kvantitativ och en kvalitativ delstudie.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Lysande relationer är ett projekt som har sin utgångspunkt i temat relationer, människor emellan. Projektet har resulterat i tre funktionella vardagsprodukter med ett adderat mervärde med syfte att frammana reflektion över våra relationer till andra människor.De tre produkterna finns i de vardagsritualer där möten mellan människor sker och skapar en förutsättning för lysande relationer.Produkterna är en klädhängare/golvlampa, en takarmatur och en ljusstake. Här bidrar ljuset som en gemensam nämnare i de tre produkterna som en symbol för värme, känslor och förändring i situation. Lysande relationer är ett designprojekt ur en humanistisk synvinkel och vad som händer när brukaren interagerar med produkter. Det är inte produkterna i sig själva som skapar lysande relationer, utan dess tankar och handlingar som produkternas mervärden tillför när brukaren använder produkterna.